Har en massa i mig att skriva idag, det lär bli många inlägg.
En tanke som tar stor del i mitt liv är samma tankar som var för två år sen. Hur man förbereder sig? Jag har inte fler svar nu, jag har inte lättare nu. Tvärtom.
Det är en massa saker som är "förbjudna" som dyker upp och en massa tankar kring min egen framtid som ska bli så hel som möjligt.
Då för två år sen, massa tankar kring det som var svårt att inse eller komma till sans med. Man måste älska? Man måste sörja? Eller?
Nu - har jag hela historien? Men också - genuin kärlek till en människa som betytt och betyder massor. Det blir svårt tomt och jag kommer tappa en stor viktig del i mitt liv.
Ingen som inte gått igenom det kan förstå hur det känns att se. Att försöka skapa värdighet. Frågan som också ligger där är ju kring mig själv - OM det nu är SÅ.......vill jag veta? Vill jag konfronteras med det?
Svåra frågor men alltid lättare när man pratat med någon, det har jag och kommer göra. Tack för det. Det lättar att skriva här även om jag skriver kryptiskt. Men när saker är privata och svåra kanske man inte vill lägga ut orden utan krypa lite runt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar