måndag 23 november 2009

23 November

Jag satt nyss och verkligen läste, när jag sitter där och gör det så inser jag en sak, det har inte slagit mig förrän nu. Onekligen har jag missat något men pseudosaker gör lätt det.
Det som blir uppenbart är:


Patetiskt faktiskt
Det jag läser är bakgrundsinformation kring en av mina elever, det man gjort innan och tankar som gått. Det är så fel - hur kan vi missa en elev så fruktansvärt!? Hur kan vuxenvärlden svika så totalt? Jag är ändå lite förvånad. Jag kan bara inte förstå. Vi vuxna måste äga problemen och göra vårt yttersta för våra barn. Det är så fel när det går så långt som det gör i vissa fall.
Föräldrar och skolan ska naturligtvis samverka för barnens bästa. Inte utifrån vad man som förälder orkar eller vill - inte utifrån en skolverksamhets ekonomiska situation.
Fy bubblan vad fel det är!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar