Har inte jag inte sovit så mycket och det lilla jag sov var fyllt av drömmar. En resa i tiden.
Dimmiga ögon och sneda blickar som tittar på mig och sluddrar -" lilla gumman". Skamkänslor över mötet på stan som jag låtsades att jag inte såg dig. Oron över om "hur är det nu". Leta flaskor leta tabletter. Gömma. Ljuga. Inte se och inte höra. Inte låtsas om att sprickan i familjen är större än Grand Canyon men vi håller färgen för då syns den inte.
Upptryckt mot ett träd i Värmland - får ingen luft. Kan inte andas. Rädd. Händer och tunga. Får ingen luft! Efteråt: hålla färgen för då har det inte hänt...........
Sms........ lurad sviken och mitt allra mest givna stöd tittar på mig med förakt. Kan inte se på mig själv och varje dag finns det där. Duschar, gnider skinnet rött. Men känns inte ren. Hålla färgen för då har det inte hänt
Det omöjliga händer det vansinniga sker vackert underbart ärligt och rent vill hålla i men omgivning kräver ett tribut. Förlorar och försöker hålla färgen för det kan väl inte göra ont om det inte hänt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar