Så kan det gå....

Den lilla röda hönan
Det var en gång en röd liten höna, som bodde på en bondgård tillsammans med en hund, en katt och en gris.En dag när den lilla röda hönan var ute och gick hittade hon några vetekorn. Hon samlade ihop kornen och bar hem dem till bondgården.

"Vem vill hjälpa mig att så de här vetekornen?" frågade hon."Inte jag", sade hunden."Inte jag", sade katten."Inte jag", sade grisen."Då gör jag det själv", kacklade den lilla röda hönan.Och det gjorde hon.

Den lilla röda hönan vattnade och rensade ogräs ända tills vetet vuxit sig högt."Vem vill hjälpa mig att skörda vetet?" frågade hon."Inte jag", sade hunden."Inte jag", sade katten."Inte jag", sade grisen."Då gör jag det själv", kacklade den lilla röda hönan.Och det gjorde hon.

"Vem vill hjälpa mig att köra vetet i skottkärran till kvarnen, så att det blir malt till mjöl?" frågade den lilla röda hönan."Inte jag", sade hunden."Inte jag", sade katten."Inte jag", sade grisen."Då gör jag det själv", kacklade den lilla röda hönan.Och det gjorde hon.

Mjölnaren malde vetet till fint mjöl och hällde ner det i en säck,och den lilla röda hönan körde säcken i skottkärran tillbaka till bondgården."Vem vill hjälpa mig att baka ett bröd?" frågade den lilla röda hönan."Inte jag", sade hunden."Inte jag", sade katten."Inte jag", sade grisen." Då gör jag det själv ", kacklade den lilla röda hönan.Och det gjorde hon.

Den lilla röda hönan bakade ett jättestort bröd som doftade härligt."Vem vill hjälpa mig att äta upp brödet?" frågade den lilla röda hönan."Det vill jag", sade hunden."Det vill jag", sade katten."Det vill jag", sade grisen."Åh nej, det får ni inte", kacklade den lilla röda hönan.
"Om jag fick klara mig själv tidigare, klarar jag mig själv nu också".

Och det gjorde hon.

Då gjorde jag bort mig!!!

Var på jobbet igår och sitter och äter lunch med Arne, Markus och Tomaz. Vi pratar om ett möte som varit och lite strategier för framtiden. Ganska high proffessional så där. Trevligt och intressant.
Min mobil ringer, den ligger i mitt rum och jag reser mig snabbt som attan för att springa och svara.

Har stövlar med klack och kjol på mig, lyckas trassla in mig och STUPAR - rak lång! Pang bara! Men jag är en färghållare och det här är pinsamt pinsamt pinsamt - så jag reser mig innan jag riktigt landat och rusar, haltar och svarar. Pratar med chauffören som ringde och sitter dubbelvikt i smärta. I lunchrummet är det - tyst. Killarna är helt tysta. Markus kommer in och är klart osäker. (han har vid det här laget fattat att jag inte gillar när man tar i mig för mycket) så han lägger en hand på min rygg och frågar: Hur gick det? Är du okej? Jag skrattar och kvider lite. Uppe på detta ägnar jag sedan en stund åt att lite lätt hysteriskt säga saker för att skyla över det faktum att jag tokrasat så jag virvlar in mig i ytterligare verbala klotor som jag inte ens kan ta här - så jävla dum......hahahaha det får jag bjuda på idag.

Pinsamt men roligt och jag skrattar lite ännu för att killarna visste verkigen inte hur dom skulle ta det. Själv hade jag asgarvat tror jag men dom är lite osäkra på mig tror jag. Vilket får mig att känna att jag måste vara lite mer mjuk på jobbet.......
Men där och då kände jag bara: Gräv ner mig! Ge mig en escapeknapp! Låt mig slippa den här dagen! Ridå!!!!!!

Så där ja!

Det är bra att vara tidig på jobbet!

Väldigt trevlig morgon idag......igen.

"Sladdigt" - snöigt och syndigt.........

Har inte bloggat på ett tag, jag kände att inlägget jag skrev sist kunde få vara där - det var riktat mot en specifik tjej men jag insåg att det skrevs så att det kunde fler ta in och tänka till kring.

Nu så - sista tiden! Som rubriken antyder så har det varit lite olika. Igår var jag i Hägersten och fick hjälpa en av våra chaufförer loss för hon hade gjort en taskig bedömning och fastnat. Erfarenhet och iniativförmåga - något som hon och andra yngre tjejer helt saknar gjorde att jag fick loss den.

I tisdags hände det som jag längtat efter - jag hämtade min 740, den är vit och det är inte min bästa färg och jag hade hellre haft en 940 och lite pulver men det kommer. Det är så jävla kul med bakhjulsdrift. Jag har lekt och lekt, snön kunde inte kommit lägligare! Fan vad kul det är och fan vad ovan jag är ;). Men det är faktiskt nyttigt och att jag råkar tycka att det är kul gör väl inget? Tror att det är bra att sladda lite så man inte blir rädd när det väl händer något i skarpt läge.

I måndags blev det jobba till 23 och det är ingen höjdare, jag körde paket också själv och det är värdelöst att köra och att trafikleda samtidigt. Kass - men det gick. Hur som - det är tidiga mornar, idag blev det 4 för att starta och fixa med bilar.

Jag har varit hos pappa en del, det är bra men jag har inte riktigt tålamodet just nu.

Helgen som gick var bra. Jag ägnade mig åt det jag behöver och såg till att ha kvalitétstid så att jag blev utvilad för veckan. Det blev det sannerligen - härligt.

It's a sin - but meant to be!

Svårt?

Det finns en person som undrar, tänker - förtränger - låtsas som om det inte är och som om det inte finns. Det är dags att säga det:

Det är sant - allt du anar, tror, gissar och funderar kring. Egentligen visste du redan men du väljer att leva i en låtsas värld där ditt liv är rosa och sanningen inte finns utan är något annat. Det du fasar för och det du inte vill. Det du gör dig löjlig över och intalar dig själv att det kan inte vara så. Men egentligen vet du.
Gå titta dig i spegeln nu, titta dig själv i ögonen och säg det för dig själv - Det är sant...........

Det är inte svårt.

Det svåra kommer nu - lev med det........

Det här med..........

.........pinsamma tjejer........

En del är värre än andra -hahaha - fy fan vad patetiskt!

Det här med......

............sanning.........

Det är ett omtvistat ämne och jag funderar ofta på det i olika sammanhang. I jobbet konfronteras jag en del med folk som inte säger som det är: kan vara för att man inte vill jobba eller för att framhäva sig själv eller andra orsaker - irriterande och fånigt.

Privat har jag tonårsbarn som inte vill säga som det är för att skona mig, eller för att dom har behov av att frigöra sig från mig och därmed vill ha privata saker för sig själv - sunt och naturligt.

Likaså vänner är av olika skäl inte sanna alltid, eller familjen. För att man antingen inte har med det att göra eller för att man inte har den relationen eller för att man inte just nu är beredd att prata om det - helt korrekt.

En partner som man tror man har hundra sanning av kanske inte alltid säger allt - för att skona dig eller för att han/hon vet att det blir liv eller för att man bara inte vill - svårt och roddigt.

Kluringen är att jag funderar på mig själv här: Jag säger inte heller allt, jag har många hemligheter och jag inser att jag inte berättar allt - en del för att jag skonar mig själv. En del för att jag skyddar någon annan. En del för att jag finner läget bäst så - skönt och fiffigt. Att inte säga sanningen behöver inte innebära att man ljuger - eller så gör det det......... Jag är mycket kategorisk om någon jag inte gillar ljuger eller om man för någon jag tycker om bakom ljuset. Då blir jag lejon och skitförbannad. Det är dubbelmoral - men i min värld så vet jag skillnad mellan att ljuga och att inte säga allt.

Skulle naturligtvis ibland vilja säga saker eller berätta saker för att jag vet att jag skulle komma åt/förstöra livet för någon som irriterar mig just då eller där. Men oftast är det bara härligt och lite busigt att ha en hemlighet eller att inte säga sanningen för att jag VET något. En delad hemlighet är underbar på många sätt och jag har ett par stycken och dom är jag rädd om. Däremot har jag oerhört svårt att inte svar ärligt på direkta frågor - vilket ger mig problem om folk frågar om sådant som jag inte vill säga.

Det som däremot är viktigt är:

Allt jag säger är sant - jag säger bara inte allt..........

Det här med......

...........med bloggande............

Alla har vi bloggar av olika skäl - det fyller olika behov hos oss, i dagboksform ofta där vi berättar om vad vi gör eller hur livet är just nu. En del berättar om jobb, kläder och livet en del om politiska saker och annat som händer i världen.

Det jag märker som är signifikativt för oss alla, jag har gjort och gör det själv är:
Vi vill gärna veta vem/vilka det är som läser vår blogg men om någon kritiserar det vi skriver så säger vi jag skriver vad jag vill. Min blogg jag väljer själv jag skriver för min skull - ingen ska lägga sig i. Men sen låser vi med lösen, för att inte alla ska kunna läsa. För att vi inte står för det vi skriver? Jo det gör vi nog men helt plötsligt blir det uppenbart att ett förfluget ord - en tanke skriven i affekt får läsare som tar illa upp eller blir arg.

Ibland tar vi bort bloggen och börjar om - som om det vi skrev inte längre gäller då. Jag har funderat och tänker att det är svårt faktiskt. Den nya tekniken och 2000-talets eviga måste synas för att existera gör att vi måste anpassa våra liv och vårt bloggande tror jag så småningom alla fall.

Att ha blogg är ju att vilja att folk ska läsa och den är ju personlig och ibland är man arg, ledsen, glad eller vad det nu är vilket gör att vi skriver om det. Det är lätt att man känner sig skyddad av att sitta vid en skärm hemma ensam och då skriver något man VILL säga men inte skulle göra rakt ut - när man väl tryckt på "publicera" knappen är det ute till allmän beskådan. Ibland missuppfattar folk det man skrivit och då blir det inte heller bra.

Så hur göra? Ja jag har ju löst mina bekymmer med att skriva i gåtor emellanåt och inte ta med vissa saker eller personer. Jag har lite olika inriktning i min blogg och känner att den inte alls fyller det syfte jag tänkte mig från början. Men jag har också en del opublicerade inlägg som ligger där och är sannare än något och dom kanske kommer någongång eller inte. Jag tror att det är viktigt att man får skriva vad man vill om vem man vill. Men man måste nog vara beredd på att få förklara hur man tycker och tänker för det är ju som att säga saker rakt ut. Å andra sidan tycker jag att anonyma kommentarer är illa för det är likadant där - det måste gå att bemöta till person.

Det här med.........

...........med folk..........

Det är svårt - det är komplicerat och invecklat. Det här inlägget kan bli en följetång känner jag men börjar lite kort idag.

Alla är vi olika och i mina yrkesår har jag träffat en rad olika folk. Som förälder, som dotter, som partner, som vän/väninna träffar jag olika typer och som singeltjej ytterligare folk.......

Alla är olika och själva befinner dom sig i olika roller precis som jag. Det jag däremot märkt hos mig själv är att människor (dom är många) som inte är dugligt smarta eller folk som överdriver, dramatiserar, ger upp eller är utan "go", lever genom andra, är osjälvständiga eller......ja listan är lång - dom går fetbort. Ja, i min värld.

Yrkesmässigt kräver jag inte mer av andra än jag levererar själv - jag försöker både privat och på jobbet ge alla lite mer än dom har - försöker underlätta och någonstans önskar, hoppas och vill jag att jag ska få det tillbaka. Ofta är fallet inte så men - kanske säger det mer om mig?

Men vad vet jag? Jag är ju både blond och bränd - och gammal.......... vad tror du?

Det här med.........

.......mjölk............

Jag har alltid gillat mjölk eller ja för det mesta. Jag minns när jag var liten och var hemma hos vänner och ibland skulle man äta där. En av mina vänner, Susan, där minns jag att dom hade skitsmå glas! Jag blev oerhört besviken och tyckte det var illa för där fick man bara dricka ett glas till maten.

Helt plötsligt en dag slutade jag! Bara så - och jag drack inte mjölk på flera år. Hade bara i kaffet. Men nu för ett år sen knappt vaknade jag en natt och kände: MJÖLK! Gick upp och drack och sen dess är jag hooked igen!


Jag kan längta efter mjölk, komma hem och slita upp kylen hälla upp ett stort glas och då menar jag stort! Dricka dricka dricka! Jag kan vakna på natten och måste ha mjölk - känner en "craving" som är enorm. Det måste vara mycket i glaset, och handen på hjärtat - helst direkt ur tetran - dricka dricka tills jag känner att jag inte vill ha mer. Det är ju en rätt nyttig ovana kan jag tycka - det är ju inte så att jag vräker i mig godis, chips och annat skit som man blir fet av. (skulle kanske behöva det men gillar inte så mycket sånt)

Jag tar på natten när jag vaknar ofta med mig ett glas och sätter mig på sängkanten och dricker och sen kastar jag mig ner på kudden och toksomnar! Hur normalt är det? Inte alls förmodligen. Men gott.

Passar bättre än annars....

Jag har jobbat hårt - satt på kontoret mellan 7 och 21.30 igår, var uppe och på plats igen kl 6 imorse. Rent principiellt är det viktigt att visa chaufförerna att jag jobbar hårt och inte mindre än dom. Det är ju då man kan kräva mer av dom när det så behövs sen.
Det har gått bra som fan dom här dagarna. Helt otroligt roligt. Idag åkte jag till pappa efter jobbet och sen åkte jag hem.

Har jobbat klart det sista och suttit och pratat med en vän. En person i världsklass - vi kan kalla henne Gina......... jag har stort förtroende för henne och idag berättade jag saker för henne som jag inte trodde jag kunde säga till någon. Gina har varit med ett och annat varv i livet och jag hyser den största beundran för henne. Imorgon är en speciell dag för henne, jag ska tänka lite extra på henne. Men jag vet att hon får en schysst dag för hon ska visst träffa hela familjen Giraff förstod jag.

Jag har en massa inlägg på G för jag har kommit in i ett stim med saker jag vill skriva men jag måste sova nu för annars pallar jag inte imorgon. Jag avslutar detta inlägg med ord jag sa till mina barn när dom skulle sova när dom var små - dom passar idag. Ett par personer vet varför jag skriver dom idag.

Älskar dig hela jorden runt - och tillbaks igen!

Miljoner

Jobbveckan avslutades i fullständigt virrvarr. På eftermiddagen blev jag ensam kvar och Tomaz hade lämnat över hela chubangen till mig vilket gjorde att jag hamnade i diverse beslut och lägen där jag var tvungen att agera. Skönt - pirrigt och kul.
Någon behövde ledigt en stund på måndag. Någon behövde lära sig handdator, kunder med många stopp på måndag morgon, planering för nästa veckas körningar. Chaufförer som hjälpte mig med att köra hem andra chaufförer. Någon som ifrågasatte min plats. Miljoner saker på kot tid och samtidigt försökte jag få ihop dagen och nästa vecka. Men hur som är det så där igen - så där roligt!

Jag har en massa jobb kvar och ska ta tag i det imorgon när jag vaknar. Kvällen slutade med att killarna som kört hempaket hade telefonterror men det gick att lösa allt från kunder som inte var hemma till påskrifter och en krock. Kl var över nio innan jag fick ta kväll men det gör inget. Jag har lagat god mat och ätit, nu ska jag sova.

Igår fick jag två så himla gulliga sms. Det värmde.

Lite ledig lite jobb och massor av mat!

Ledig idag! Vaknade schysst och gick till bilen efter frukost och morgon fix. En granne hade problem med startmotorn och frågade om jag hade lina - det har jag så jag drog igång honom. Åkte och tankade och fyllde på olja i bilen och sen åkte jag till pappa. Där var det en minst sagt lite rörig situation. Han hade spillt vin på hela golvet så jag fick skura. Vi pratade om vikten av att han inte tar sig upp utan hjälp för att fallrisken är så stor. Jag pratade med personalen också och vi gjorde lite förändringar.

Ringde syrran och Maria hade upptäckt saker hos pappa igår och vi pratade om det. Sen åkte jag och hämtade Sara och vi fixade hennes saker till Salem. På vägen hem därifrån slog det mig en sak Maria sagt och den meningen kan inte riktigt lämna mig. Obehglig och inget jag kan ta i just nu så jag släpper det. Tomaz messade och bad mig informera alla chaufförer om imorgon så det har jag gjort. Jag har också börjat fixa för hempaketen imorgon och fredag.

Lagade god mat och insåg att jag äter som en grovarbetare!! Jag åt två kotletter, 3 potatisar, en halv burk stekta champinjoner, sallad, oliver i massor och ett hav av sås!! Till detta goda hade jag ett glas vin. Shit jag undrar vad som krävs för att jag ska gå upp lite i vikt??????

Fick mail av en av våra uppdragsgivare och har nu har jag tagit beslut utan att fråga Tomaz och jag känner att lösningen jag gjorde är bra. Han har personligen bett mig om att agera just så här så då gör jag det. Nu sitter jag och fixar ihop en bokartavla och ett system för att vi ska kunna hålla koll på service på bilar och sånt som går sönder - det är så oerhört ostrukturerat just nu så jag känner i min "doer" tarm att jag måste fixa fixa :)). Imorse pratade jag med Anna och hon hade lite bra ideér så jag ska fixa med det nu. (TACK Anna!)

Funderingar - flytt och fertilitet!

Fin dag på jobbet, kom innan 7 och var själv på kontoret! Så underbart skönt, på med kaffe och radio sen satt jag där och fixade med fakturaundelaget för Danderyd och började zona för Linas matkasse nästa måndag. Det har varit full rulle hela dagen och i många samtal med chaufförerna sprider det sig nu att jag har ny position. Det möts av lite förvånade höjda ögonbryn tror jag men ingen har skrikit rakt ut (till mig alla fall). Gjorde lite omdirigering i kvällens hempaket och det blev en mycket bra lösning där. Linas är nästan klart och Lovisa ska köra själv nästa måndag - det kommer hon klara galant tror jag för hon är BRA den tjejen.

Åkte hem och där var Sara och Vicki, idag har Sara plockat ihop sina saker och ska "flytta hemifrån". Kul för henne och sorgligt för mig. Det är ju så att hon drar lite i affekt och jag önskar att vi kunnat prata ut ärligt först. Men hon är glad på många sätt och kanske måste lite ilska till för att komma loss helt. Naturligt och viktigt steg i livet, även om det sliter mammahjärtat i stycken på många sätt. Sina barn har man till låns och man får förvalta tiden väl. Jag anser att vi har en nära och bra relation på många sätt och Sara är en tjej jag beundrar och är oerhört stolt över.

Under kvällen har jag varit hemma och tittat på tv, funderat kring jobbet och lite lösningar på olika saker vi behöver strukturera upp. Druckit lite kaffe och njutit. Hade ett samtal under kvällen som var intressant och givande ur flera aspekter. Jag har surfat lite på nätet och kollat lite om hallux valgus, min fotknöl. Måste nog operera den men drar mig som fan för det. Det gör ont efteråt och jag kan då inte köra bil. Hm? Ja, det känns inte glasklart. Har förresten upptäckt att jag är fertil.............hur fan gick det till?

All over all en bra och härlig kväll och dom mörka moln jag dras med från mitt förflutna fick blåsa bort en liten stund.

Även om dom nu kom tillbaka och jag gör allt jag kan för att inte ge efter för känslan av att jag är smutsig, oduglig och "en sån". Det är svårt för det uttalades med öronbedövande volym under sena 90 talet och slog mig i ansiktet för nu två år, 24 dagar och två timmar sedan........ungefär minns inte så noga.....typ. Jo jag minns - varje dag.

Skinn på näsan

Nytt år och jag har börjat nytt jobb, ja kan man säga. Jag fick sommarjobb på RT och gjorde 5 veckor där. Blev sedan erbjuden att jobba extra 5 dagar i veckan med kvällskörning, tog det och dom gillade mitt sätt att jobba så jag blev erbjuden att börja jobba heltid från och med december -09.

Strax innan jag skulle börja blev jag inkallad till chefen och han sa att han var nöjd med mig och att dom önskade att jag skulle ta ett uppdrag med en ny kund. Jag accepterade och var glad. Han avslutade med att fråga om jag kunde tänka mig att gå in som trafikledare på kontoret från och med januari 2010! Det innebär att leda alla bilar och lastbilar med chaufförer och uppdrag. Det är roligt spännande och ansvarsfyllt!
Dom hade fått klart för sig att jag jobbat som trafikledare innan och att jag dessutom kan rekrytering och bemanning var ju plus plus! Kul som fan är det och när ägaren tittar på mig och säger att han VILL att jag tar egna beslut och att han gissar att jag kan sätta ner foten när det behövs för han anar skinn på näsan - då känns det rätt och bra.

NU har jag äntligen kommit tillbaka till den lön (och gått om lite) som jag hade innan jag gick in som lärare och då var tvungen att gå ner över 5 tusen i månaden då för 8 år sen. Känns bra och ansvaret och det omväxlande jobbet är precis i min smak.
Idag har jag redan fått möjlighet att visa mina starka sidor och det känns otroligt roligt!

Igår var en otroligt tung kväll i mitt huvud, mitt förflutna inte bara knackade på dörren det formligen bultade! Jag fick bra tröst per telefon, det hjälpte och idag med. Skönt att få saker i perspektiv. Imorgon ska jag äta en trevlig lunch och har bra planer för övrigt så jag känner att dagen/kvällen blir bra. Att jag dessutom får jobba på dagen ger mig möjlighet att hålla styr på tankar och äckelkänsla.

Nu måste jag sova sova - trött är jag och har ont i huvudet.

Hålla färgen

Har inte jag inte sovit så mycket och det lilla jag sov var fyllt av drömmar. En resa i tiden.

Dimmiga ögon och sneda blickar som tittar på mig och sluddrar -" lilla gumman". Skamkänslor över mötet på stan som jag låtsades att jag inte såg dig. Oron över om "hur är det nu". Leta flaskor leta tabletter. Gömma. Ljuga. Inte se och inte höra. Inte låtsas om att sprickan i familjen är större än Grand Canyon men vi håller färgen för då syns den inte.

Upptryckt mot ett träd i Värmland - får ingen luft. Kan inte andas. Rädd. Händer och tunga. Får ingen luft! Efteråt: hålla färgen för då har det inte hänt...........

Sms........ lurad sviken och mitt allra mest givna stöd tittar på mig med förakt. Kan inte se på mig själv och varje dag finns det där. Duschar, gnider skinnet rött. Men känns inte ren. Hålla färgen för då har det inte hänt

Det omöjliga händer det vansinniga sker vackert underbart ärligt och rent vill hålla i men omgivning kräver ett tribut. Förlorar och försöker hålla färgen för det kan väl inte göra ont om det inte hänt?

Bilder.......

Rosa tärnigar fick jag en gång - har dom kvar faktiskt.


Kameran ljuger - jag är INTE sur!



Min finaste bil som blev ingenting för att dygnet bara har 24 timmar!
Sorg!


Min fina 745:a som också var med i tv.....kul var den!

Världens bästa Selma!

Havet - vackert även på vintern. Häromdagen var jag bara tvungen att stanna bilen på min vanliga tur och andas.......det är inte Skåne men det fick duga.

Nyår utan hummer är som sommar utan sol!

Jag älskar gratinerad hummer och den var god, trots allt.

Snön faller

Blev en bra kväll. Mycket tid för eftertanke, det behövde jag. Träffade pappa och sen åkte jag och hämtade tvätt och även en del annat. Lagade god mat och sen kom Dahlberg och vi gick igenom måndag och pratade om allt och inget. Riktigt skönt i sken av tända ljus.

Idag är det lite jobba, ska rutta åt min egen runda och en till. Jag ska också laga mer matlådor och handla mat. Jag ska åka en sväng till Salem och lämna saker till dotter också. Men idag blir en lugn dag.

Paus fokus och FOAD

Jag behöver en paus - jag behöver se till att få fokus på en del saker. Ska göra det nu och ett tag framöver. Man ska inte göra och säga saker i affekt men ack hur svårt det är.

Jag vet inte hur jag ska agera och reagera men svaret kommer kanske. Det brukar det göra.
Har alltid trott att man får det man ger, så känns det inte. Eller så är det just så det är och då måste jag omvärdera saker - mig själv mest.

Jag är verkligen just nu mest förvirrad, förvånad och ledsen. Men håller mig till det mantra jag kört ett tag: I have had to work so much harder than this...........
Då är det svårt att ge upp, fast att jag vill just nu. Bara ge upp och skita i allt vad gäller vänner, familj och jobb. FOAD - på mig själv