27 Oktober

Så hann det bli den 27:e innan jag skrev.........enorm dag så det blir långt inlägg:

Imorse var det: Kaching - pengar på kontot! Mer än jag väntat mig. Nice när hårt jobb lönar sig! Nu när klockan blivit över tolv är det Kaching - pengar på kontot igen - yes yes yes!!!!!

Dagen började allt annat än bra då rektorn gjort en supermiss och pratat om min anställning innan jag hade det klart! Hur som så blev det många möte idag om betyg och framtid för elever.

Åkte sen till pappa som sov efter en utmattande morgon med träning och dusch. Det sliter i mig att se honom som han är just nu - önskar så att jag kunde få mer tid där eller att jag kunde passa in hans vakentid bättre. Han är så snurrig, lite kul och skrämmande på en gång. Under min kvällsfika idag skickade han över 20! tomma sms och ett antal mms till mig. Jag ringde avdelningen och pratade med honom och med sköterskan...... fan det sliter i mig. Funderar på hur man gör? Jag skulle vilja säga några saker, men jag VET att han känner hur jag älskar honom och hur viktig han är. Just nu tror jag inte han riktigt är medveten och förstår allt - det känns konstigt.

For så tidigt jag kunde till RT och pratade med Tomaz och vi kom överens!!! SÅ: imorgon säger jag upp mig på skolan och om en månad börjar jag heltid på RT. Det känns otroligt roligt att dom är så nöjda och jag lyckades få upp lönen med ett par (kanske 3) tusenlappar! Riktigt kul och bra känns det. Det blir svårt och tungt att avsluta på skolan men sitter i ett läge där trygghet spelar roll. På skolan är dom inte så glada - dom önskar att jag kunde vara kvar men i kommunen ser det ut som det gör och dom förstår min postition. Klart härlg känsla att vara omtyckt och uppskattad för min kompetens på två håll!

Packade sedan bilen och åkte på megapass - Tälje - Rönninge - Salem med 42 stopp! Det gick kalas. Kvällen förgylldes dessutom av en händelse på Mosshagestigen som vi skrattade åt gott och länge. Efter jobbet åkte jag till Donken (igen) för att äta lite med Sara och Lovisa! Trevligt. Tankade jobbilen på Statoil i Tumba och åkte sen mot Rönninge igen.

Sist men absolut inte minst - en underbar fika med världens bästa tjej!
Egentligen skulle hela mitt inlägg handlat om detta för jag är så glad och tacksam för Ingela! Hon är så lik mig på många sätt. Jag har tänkt på det flera gånger idag. Hon finns där när jag behöver gråta, skratta eller vara allvarlig. Hon tröttnar aldrig (visar det inte alla fall) på mitt evinnerliga tjat om sjuk pappa, snurriga syskon eller vad det kan vara. Hon delar min oro för barnen och hon stöttar mig i allt jag gör hur tokigt det än är, men alltid med ärliga åsikter och varsamma sanningar. Aldrig fräser hon eller suckar när jag igen igen och igen behöver stött och råd i livet. Vare sig det är en GPS rådgivning eller ork att ta ett steg till. TACK underbara Ingela för att du finns i mitt liv. Du är en varm underbar härlig männsika och jag vet ärligt inte hur saker skulle sett ut utan dig. En syster kan man säga..........ja världens bästa.